lördag 6 augusti 2011

SÅ LÄNGE DET FINNS LIV FINNS DET HOPP..

Min man har ofta svårt att kasta blommor som ser helt anskrämliga ut. Han menar att om det finns liv i blomman så ska man ha den kvar. Men jag kastar dem ändå.
Den här tycker jag har gjort sitt. Den stod i mitt vävrum och där inne får inte blommorna så mycket kärlek. Det är lite trångt att komma fram till fönstret och nu när jag använt rummet till kasta in saker som man in vet var man ska göra av med, så har det verkligen inte prioriterats med blomomsorg. Men nu har jag städat där och blommorna ska väck. Det får bli något annat i fönstret hädanefter.
För jag ha faktiskt börjat med att sätta upp en mattvarp.
Vävens själ. Varpflätan, två trådar vinrött och en tråd grått. Varpen på plats, nu ska det solvas, skedas, knytas, knyta trampor sen snart kan man väva.
I helgen är vi hundvakt åt syrrans Shaggy. De har åkt till Stockholm. Mina föräldrar brukar ha honom i vanliga fall men de är på semester. Vi får se hur katten tar det här hon gillar inga andra hundar än vår gamla Asta.
Trevlig helg Maja

3 kommentarer:

  1. Åhh vad roligt att få sätta upp en väv jag längtar till sjövik så jag kan få väva igen jag harju inte fått i nån väv i min stol än. Vad ska det bli för snyggt hoppas på en bild snart. Kram

    SvaraRadera
  2. Hoppas de kommer bra överens ... för alls skull! ;)

    SvaraRadera
  3. Jag har gett bort min vävstol, för platsen att ha den saknades...
    Jag är ledig till den 23e, så jag kan åka nån enstaka dag i vecka 33, om det passar. Annars får vi leta efter en helg...

    SvaraRadera

lämna ett spår efter er så blir jag glad